Monas förlorade självförtroende

Mona Sahlin har kvar de blå skorna. De var alldeles nya och hon hade dem på sig på riksdagsgruppen tisdagen innan Olof Palme mördades.
-- Vilka fina skor, blev det sista han sa till henne.
Hon bar dem på Olof Palmes begravning, men aldrig mer.
Han gav henne lusten till politiken, inspirationen. Nu borde hon ha större chans än någonsin att omsätta sina idéer i praktisk politik. När s-kongressen utsåg henne till ledare i mars 2007 låg vägen öppen. Partiet ville verkligen ha något nytt efter rekordstor förlust och den dominante Persson. Bästa läge för henne att sätta sin prägel.
Men försprånget till de borgerliga krymper. Som mest var det nästan 19 procent i november 2007. Nu har det sjunkit till ett par procent.
Det är en nervös stämning i partiet. Och Mona Sahlin själv ser osäkrare ut för varje dag som går. Jag hörde henne på radio i morse när hon skulle kritisera regeringen Reinfeldt för att göra för lite, så lite att Metall tvingas hitta lösningar som skakar om LO. Mona Sahlins röst har tappat i styrka, hon talar långsammare, hon har förlorat de bitska och träffande formuleringarna som varit hennes signum.
Sedan Mona Sahlin tillträdde har hon försökt vara till lags, följa partiets vilja. Hon har satt punkt för Perssons toppstyre och lyssnar på rörelsen. Hon startar rådslagsgrupper och uppmanar medlemmarna att komma med synpunkter på politiken. Men när hon försöker driva igenom sin vilja möter hon hårt motstånd. Tydligaste bakslaget var när hon försökte bilda allians med miljöpartiet. Hon hävdar att det var förankrat. Men vilket liv det blev. Hon måste antingen varit tondöv eller otydlig eller också fungerar inte ett demokratiska ledarskap i ett så stort parti som socialdemokraterna.
Hon tvingades till reträtt och göra som vänsterfalangen i partiet krävde, att ta med vänsterpartiet.
Nu ska hon leda ett rödgrönt regeringsalternativ. Men var finns glöden, engagemanget? I går träffade jag en inflytelserik socialdemokrat som konstaterade att "Mona har helt tappat självförtroendet".
Mona Sahlin har berättat att hon kunde "flyga av lycka i dagar" när Olof Palme lade märke till henne. Som när han gav henne komplimang för de blå skorna. I dag har hon eleganta svarta mockastövlar och knallröd kappa, men hur ofta visar hennes partikamrater uppskattning?