Så är den i gång, kongressen som partiledare Sahlin hoppas ska ge henne stöd och tillräckligt stor frihet så att hon kan göra upp med vännerna Lars Ohly, Maria Wetterstrand och Peter Eriksson om ett gemensamt politiskt valprogram . Men hon har struliga partikamrater som tycker att hennes ledarskap är vagt och svagt. Vännerna är oroliga för att hon de här dagarna inte ska få den respekt och handlingsfrihet hon behöver.
- Hon måste visa partiet att hon vet vad hon vill, att det är hon som bestämmer, säger en partikamrat som följt hennes karriär i många år.
Med nyopererat knä försöker hon hålla rak kurs på sina sylvassa klackar. Hon hinner knappt kliva ur bilen vid entrén till mässhallarna i Älvsjö förrän en första kravställare möter henne. Kvinnoförbundets ordförande Nalin Pekgul hälsar henne välkommen med kram och t-shirt och med uppmaning om att driva på för fem pappamånader.
SSU:arna är frustrerade över den höga ungdomsarbetslösheten och tycker att det är dags att satsa på de unga. Genomsnittsåldern i partiet är 46 år och även Mona Sahlin ser behovet av föryngring. Hon uppmanar ombuden att ge plats åt de unga på vallistorna i valet.
Det lär bli fajt om partiet ska sätta stopp eller ej för vinst i friskolorna, om hur stora återställare i a-kassan ska vara och om storleken på skattehöjningar.
Det blir en balansakt för Mona Sahlin de här dagarna. Och det kunde börjat bättre. De senaste opinionsmätningarna visar att förtroendet för henne som partiledare är lågt och enligt dagens Synovatemätning så knappar den borgerliga alliansen in på de rödgrönas övertag. 46,5 procent mot 47,2.
Mona Sahlin får vässa klackarna än mer.
onsdag 28 oktober 2009
tisdag 27 oktober 2009
Sverigedemokraternas genombrott
För Sveriges Televisions räkning bevakade jag Sverigedemokraternas landsdagar i Ljungbyhed. Det var skrämmande och lärorikt. Partiledare Jimmie Åkesson har inte bara trimmat kroppen utan också partiets strategi. Han höll ett tal som visar vilken skicklig retoriker han är, men också hur han tänker locka väljare i valet nästa år.
En del har redan framkommit i rapporteringen från partiets landsdagar och i samband med reaktionerna på Åkessons debattartikel i Aftonbladet. Ett vinnande knep för en nykomling som ska slå sig in på en arena där de stora elefanterna dansar är att uppträda som en underdog. Att stå utanför, att bli mobbad väcker människors sympati. Här har Jimmie Åkesson inte behövt anstränga sig. Vi i medierna och politikerna har gått i fällan. Vi har uttryckt vår förskräckelse och försökt beslå honom med fel i hans påståenden om islam och invandrare. Det har skett med varierad framgång.
Jimmie Åkesson gör sig till talesman för den lilla vanliga medborgaren som vill leva lugnt och tryggt med sin familj. Ett vanligt knep för en politiker givetvis, men han lyckas beskriva sig själv och grannflickan som brottsoffer med hjärteknipande skildringar.
Talet visar att Jimmie Åkesson kan de statsvetenskapliga teorierna. Han talar om triangulering, hur de andra partierna försöker hitta en positionering mellan sina egna ståndpunkter och motståndarens, bara för att vinna så många väljare som möjligt.
Jimmie Åkesson gick hårt åt Göran Hägglund och Kristdemokraterna. Han har fräckt nog stulit av Hägglund "verklighetens folk" och etiketterar Sverigedemokraterna med detta. Åkesson hävdar att KD-ledaren inte bryr sig om den vanlige svensken:
"Han låtsas bara göra det för att hans välavlönade spinndoktorer har berättat för honom att det annars finns risk för att dessa människor kommer upptäcka att det numera finns ett nytt, fräscht, modigt och sant värdekonservativt parti, som inte tänker sälja ut sin själ för den tveksamma ynnesten att få bli liberal knähund åt Reinfeldts nya så kallade arbetarparti."
Kan det sägas tydligare? Knappast. Jimmie Åkesson utmanar i första hand Kristdemokraterna.
En del har redan framkommit i rapporteringen från partiets landsdagar och i samband med reaktionerna på Åkessons debattartikel i Aftonbladet. Ett vinnande knep för en nykomling som ska slå sig in på en arena där de stora elefanterna dansar är att uppträda som en underdog. Att stå utanför, att bli mobbad väcker människors sympati. Här har Jimmie Åkesson inte behövt anstränga sig. Vi i medierna och politikerna har gått i fällan. Vi har uttryckt vår förskräckelse och försökt beslå honom med fel i hans påståenden om islam och invandrare. Det har skett med varierad framgång.
Jimmie Åkesson gör sig till talesman för den lilla vanliga medborgaren som vill leva lugnt och tryggt med sin familj. Ett vanligt knep för en politiker givetvis, men han lyckas beskriva sig själv och grannflickan som brottsoffer med hjärteknipande skildringar.
Talet visar att Jimmie Åkesson kan de statsvetenskapliga teorierna. Han talar om triangulering, hur de andra partierna försöker hitta en positionering mellan sina egna ståndpunkter och motståndarens, bara för att vinna så många väljare som möjligt.
Jimmie Åkesson gick hårt åt Göran Hägglund och Kristdemokraterna. Han har fräckt nog stulit av Hägglund "verklighetens folk" och etiketterar Sverigedemokraterna med detta. Åkesson hävdar att KD-ledaren inte bryr sig om den vanlige svensken:
"Han låtsas bara göra det för att hans välavlönade spinndoktorer har berättat för honom att det annars finns risk för att dessa människor kommer upptäcka att det numera finns ett nytt, fräscht, modigt och sant värdekonservativt parti, som inte tänker sälja ut sin själ för den tveksamma ynnesten att få bli liberal knähund åt Reinfeldts nya så kallade arbetarparti."
Kan det sägas tydligare? Knappast. Jimmie Åkesson utmanar i första hand Kristdemokraterna.
måndag 7 september 2009
Borg och Östros - eviga trätobröder
Häromdagen träffade jag Leif Lewin, professor emeritus i statskunskap vid Uppsala universitet. Vi talade om riksdagsmän som är missnöjda med att de får mindre att säga till om. Inget konstigt med det tycker professorn som menar att så blir det med ett proportionellt valsystem och där valresultatet har gett oss en majoritetsregering för första gången på mycket länge.
Nu förhandlas det i regeringskansliets korridorer mellan de fyra partierna. När regeringens förslag kommer till riksdagen så ska det mycket till innan ledamöterna som tillhör regeringspartierna börjar bråka i utskotten. Så Anne-Marie Pålsson (M) får finna sig i att mer eller mindre ingå i ett transportkompani vars huvudsakliga uppgift är att slussa regeringens förslag genom riksdagen. Men den rollen gillar hon inte och har bestämt sig för att inte ställa upp i valet 2010.
Anders Borg däremot, har stort inflytande. Och han är inte ens förtroendevald till riksdagen. Professor Lewin minns första mötet med sin elev. Det var i början på 90-talet på ett seminarium som professor Lewin fick av sina kolleger i 50-årspresent. Kolleger och föreläsare var högaktningsfulla, sa snälla saker och visade sin respekt. När det var dags för de yngsta, studenterna på A-nivå, var det slut på hyllningarna:
"Då var det en liten skarp djävel som sågade alla mina böcker", berättade Leif Lewin.
Anders Borg var hans bästa elev, i konkurrens med en annan, Thomas Östros. De två eleverna förde redan då intensiva debatter och försökte slå varandra i huvudet med argumenten.
""De har grälat på samma sätt sedan dess. Inget har förändrats, det är som ett evigt pågående seminarium. Det är bara andra lokaler. I stället för Schytteanum så är det numera riksdagen, säger Leif Lewin.
Nu förhandlas det i regeringskansliets korridorer mellan de fyra partierna. När regeringens förslag kommer till riksdagen så ska det mycket till innan ledamöterna som tillhör regeringspartierna börjar bråka i utskotten. Så Anne-Marie Pålsson (M) får finna sig i att mer eller mindre ingå i ett transportkompani vars huvudsakliga uppgift är att slussa regeringens förslag genom riksdagen. Men den rollen gillar hon inte och har bestämt sig för att inte ställa upp i valet 2010.
Anders Borg däremot, har stort inflytande. Och han är inte ens förtroendevald till riksdagen. Professor Lewin minns första mötet med sin elev. Det var i början på 90-talet på ett seminarium som professor Lewin fick av sina kolleger i 50-årspresent. Kolleger och föreläsare var högaktningsfulla, sa snälla saker och visade sin respekt. När det var dags för de yngsta, studenterna på A-nivå, var det slut på hyllningarna:
"Då var det en liten skarp djävel som sågade alla mina böcker", berättade Leif Lewin.
Anders Borg var hans bästa elev, i konkurrens med en annan, Thomas Östros. De två eleverna förde redan då intensiva debatter och försökte slå varandra i huvudet med argumenten.
""De har grälat på samma sätt sedan dess. Inget har förändrats, det är som ett evigt pågående seminarium. Det är bara andra lokaler. I stället för Schytteanum så är det numera riksdagen, säger Leif Lewin.
Etiketter:
Borg,
Lewin,
riksdag,
transporkompani,
Östros
torsdag 3 september 2009
Reinfeldts bumerang
Fredrik Reinfeldt talar om föregångslandet Sverige och vill vara det statsbärande partiet. Efter tre år som statsminister har vi den senaste tiden hört honom hänvisa till Tage Erlander som i 23 år ledde s-regeringar. Jämförelsen med landsfader Erlander har förstås retat socialdemokrater. Lite triumfatoriskt gnuggar Mona Sahlins förtrogna händerna: Stöddighet brukar straffa sig.
Det återstår att se vad väljarna tycker. Möjligen kan Fredrik Reinfeldts ambitioner på att leda "det statsbärande partiet" bli en bumerang. En socialdemokrat som varit med länge minns den smärtsamma valförlusten 1976. En stor fördel med nederlaget den gången var just att försöka tvätta bort stämpeln som det statsbärande paritet. Väljare associerade epitet med överhet och maktfullkomlighet och att det den gången var en anledning till att valet förlorades. Under oppositionsåren hade de chansen att visa sig upproriska.
Det återstår att se vad väljarna tycker. Möjligen kan Fredrik Reinfeldts ambitioner på att leda "det statsbärande partiet" bli en bumerang. En socialdemokrat som varit med länge minns den smärtsamma valförlusten 1976. En stor fördel med nederlaget den gången var just att försöka tvätta bort stämpeln som det statsbärande paritet. Väljare associerade epitet med överhet och maktfullkomlighet och att det den gången var en anledning till att valet förlorades. Under oppositionsåren hade de chansen att visa sig upproriska.
torsdag 27 augusti 2009
Iskallt läge
Här är en länk till en bra bakgrundsartikel jag läst om den diplomatiska konflikt som Aftonbladets kulturartikel orsakat. Den om de vilda spekulationerna om att israeler plundrar palestinier på organ. Bildt har skäl att ligga lågt. Han vet hur det gick för en av sina företrädare, Laila Freivalds, när hon hade synpunkter på Muhammaedteckningar som publicerades på en website. Hon tvingades så småningom avgå.
http://www.thelocal.se/blogs/onswedishpolitics/2009/08/26/aftonbladet-row-israel-will-not-get-its-apology/
http://www.thelocal.se/blogs/onswedishpolitics/2009/08/26/aftonbladet-row-israel-will-not-get-its-apology/
tisdag 25 augusti 2009
Wanja i trubbel
Svenska folket sågar LO-facken är rubriken i Svenska Dagbladets Näringslivsbilaga. Företaget Nordic Brand Academy har genomfört en enkät bland 6000 svenskars syn på facket. Det är ingen uppmuntrande läsning för fackliga ledare. Lågt betyg för nytänkande, utförande av uppdrag och ledarskap.
Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin är inte sen med att strö salt i såren. I Facebook skriver han att han är förbannad på LO och fortsätter:
"Jag har just tillbringat flera dagar med att få klarhet i de thailändska bärplockarnas situation och att de har information om sina rättigheter. Vad har LO gjort? Organiserat bärplockarna? ...Krävt kollektivavtal? Stått upp och hjälpt till? Skvatt icke. Istället skriver man krönikor. Inte underligt att medlemmarna sviker och förtroendet är i botten."
Snacka om att han fick respons på sitt inlägg.
Läs: http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_3405607.svd
Läs också: http://lotidningen.lo.se/?id_item=24407 av LO tidningens politiske redaktör.
Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin är inte sen med att strö salt i såren. I Facebook skriver han att han är förbannad på LO och fortsätter:
"Jag har just tillbringat flera dagar med att få klarhet i de thailändska bärplockarnas situation och att de har information om sina rättigheter. Vad har LO gjort? Organiserat bärplockarna? ...Krävt kollektivavtal? Stått upp och hjälpt till? Skvatt icke. Istället skriver man krönikor. Inte underligt att medlemmarna sviker och förtroendet är i botten."
Snacka om att han fick respons på sitt inlägg.
Läs: http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_3405607.svd
Läs också: http://lotidningen.lo.se/?id_item=24407 av LO tidningens politiske redaktör.
måndag 24 augusti 2009
Reinfeldt utan Filip och Fredrik
Fredrik Reinfeldt gjorde i dag ett nytt besök på Ronnaskolan i Södertälje. Den här gången hade han ingen konkurrens från Filip & Fredrik. För tre år sen stal nämligen humorduon showen för honom. Lite snopet. Då var det Reinfeldts första resa som statsminister ut i verkligheten. Eller för att använda hans egna ord, ut i den grå vardagen. Nu idag var det dags för hans hundrade besök ut i folkets vardagsmiljö. Och för att fira jubileet valde han återigen Ronna.
Idag var journalistföljet betydligt mindre jämfört med för tre år sedan och uppståndelsen på skolgården uteblev helt.
Först en kort sittning i lärarrummet med rektor och fem lärare. Statsministern ville veta om de märkt av krisen. Ja, jo, lite kanske. Först blev det bättre, men sen kom hösten 2008 och då blev det sämre.
Efter en halvtimme slussade rektor Liss Ingvar Johansson (Jo, han är från Dalarna) statsministern in i filmsalen där skolans åttor och nior fick lyssna på statsministern som talade om Sveriges ordförandeskap i EU. Efter 20 minuter fick eleverna ställa frågor. Först ut var en kille mitt i salen:
- Vad har du för märke på din armbandsklocka?
Idag var journalistföljet betydligt mindre jämfört med för tre år sedan och uppståndelsen på skolgården uteblev helt.
Först en kort sittning i lärarrummet med rektor och fem lärare. Statsministern ville veta om de märkt av krisen. Ja, jo, lite kanske. Först blev det bättre, men sen kom hösten 2008 och då blev det sämre.
Efter en halvtimme slussade rektor Liss Ingvar Johansson (Jo, han är från Dalarna) statsministern in i filmsalen där skolans åttor och nior fick lyssna på statsministern som talade om Sveriges ordförandeskap i EU. Efter 20 minuter fick eleverna ställa frågor. Först ut var en kille mitt i salen:
- Vad har du för märke på din armbandsklocka?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
